Under dag två av tre i rättegången hördes mannen som åtalats för två fall av mordbränder natten mot den 24 januari Pingstkyrkan i Forshaga.

Åklagare Jan-Eric Nyman frågade om människor i hans nära omgivning varit oroliga för hans hälsa samt medicinering med antidepressiva och smärtstillande läkemedel. Den åtalade medgav att han medicinerat mycket men att det inte påverkat hans omdöme och nekade först till att omgivningen skulle ha reagerat eller att det skulle lett till konflikter.

Åklagaren lade därefter fram sms-trafik-utdrag som bevis på motsatsen. Flera gånger när den åtalade gick i svarsmål bröts han röst av tårar. Vid ett tillfälle fick rättegången pausas.

Enligt ett tidigare vittne ska den åtalade ha blivit oenig med och arg på sin församling under ett möte som hölls några timmar före den första branden. Detta nekar han också till.

Han förklarar hela sitt agerande vid bränderna, till exempel trixandet med passerloggar, med att han strax före den första branden, då han var ensam kvar i kyrkan, blev överraskad av tre främmande hotfulla män som trängde sig in. De ska ha frågat efter kvinnan som hade en lägenhet uppe i kyrkobyggnaden och därefter gått ner i det källarförråd där den första branden senare utbröt.

Polisen har inte kunnat hitta några spår efter dessa män och kvinnan som bor i lägenheten med sin lilla dotter menar att hon varken sett dem eller vet vilka de är.

Enligt den åtalade dök två av dessa män upp även strax innan den andra branden, vid ett på natten, och tvingade till sig en passerbricka. Att han inte berättat om männen och hoten för någon, inte ens kvinnan i lägenheten, förrän efter en vecka i häktet har han en förklaring till.

– Jag var rädd. De hotade mig och min familj och sa ju att jag inte fick säga något, sa han med gråten i halsen.